Mitt Saabintresse är som jag tidigare skrev väl rotat, för mig så är det den bästa bilar oavsett kategori. Visst finns en fascination för dyrare, "finare" sportigare och mer potenta bilar, och visst skulle jag vilja ha en rejäl palett av vintage-Ferraris, Porschar, Lamborghinis, Alfa Romeos, Iso Grifo, Pegaso mfl. Men jag skulle nog ändå inte känna mig nöjd om jag inte hade minst en Saab i garaget.

Intresset grundar sig säkert i att mina föräldrar körde Saab under hela min uppväxt, men även för att ju mer man förkovrat sig i Saabhistorien, ju mer inser man vad denna lilla biltillverkade faktiskt lyckats med. De var den riktigt stora innovatören i bilbranschen, de var först med så mycket, och har skapat så många innovationer som andra biltillverkade hänsynslöst stal, sådana innovationer som man idag finner i var och varannan bil och som man som bilköpare idag förväntar sig skall finnas där. Jag kommer eventuellt ta upp några av de stora innovationerna i bloggen längre fram. De sågs som lillebror till Volvo, men är det någon som dragit nytta av Saab, så är det just Volvo.

Den bilen som verkligen rotade Saab-intresset var denna. Det är lite av en tillbakablick i historien. På bilden är jag väl en 14-15 år gammal, den fina 900:an skall snart säljas av mina föräldrar, och har lyckas tjata till mig att jag minsann skall köra bilen innan den säljs. Notera även de supersnygga Nike-skorna...

Bilen i frågan, en Saab 900GL, från 1984, en förgasarbestyckad H-motor med 5-växlad låda och utrustad med servo och dragkrok. Det här var bilen jag "växte" upp i!

Början...

Man kan undra varför intresset fastnade för Saab. Det kanske inte är så konstigt egentligen,

jag har alltid gillat märket, det står för så mycket innovation, kluriga lösningar, egensinnig design, och framför allt säkerhet. 

Min pappa körde Saab sedan tidigt 80-tal, innan dess rattade han VW, först metallicblå Bubbla 1300, sedan en solid röd Passat. Därefter blev det Saab för hel slanten, ända fram till 2010, då han valde att skaffa ett annat märke, denna mörka period om 3 år kanske jag tar upp senare.

Någonstans där mellan tidigt 80-tal fram till ca 2006 blev intresset för Saab bara större och större, för mig fanns bara ett bilmärke, och i oktober 2006, så införskaffades jag mig första Saab, en brun (alla Saabar gör sig bra i brunt) Saab 99 GL, 4 dörrars och 5-växld. Hon fick givetvis namnet Tant Brun.

Mina vänner har däremot på senare döpt om bilen till "Hörapparaten", jag tror anspelningen är till färgen. Jag kan väl hålla med om att färgen verkligen är speciell, vem valde denna färg 1983, när övriga färgpaletten hos Saab var mycket mer attraktiv än just denna färg. Färgen fanns förövrigt enbart på årsmodell 1983, och då till både Saab 99 och Saab 900. Kanske var tur det. Den är dock idag väldigt ovanlig, och finns oftast på de absoluta snik-modellerna.

Bilen köptes 2006 för 6500 kr, och som fattig student, så fick jag sälja min nya mobiltelefon för att ha råd med bilen. Bilen var i ärlighetens namn, nu i efterhand egentligen inte värd de 6500kr jag betalde, men det kommer vi till.

Men nu var man med SAAB